Senaste inläggen

Sly-fi – Lyser starkt på plugghimlen

pluggar | M3 Bloggar

Hemsida – Sly-fi
PC/MAC – VST/AU/32/64-bit
Pris – iLok2 krävs
Demo – Ja

Sly-fi må vara ett nytt namn på pluggmarknaden, men personen bakom är knappast någon debutant. Det mystiska namnet döljer nämligen ingen mindre än UBK, eller Gregory Scott som han egentligen heter, en välkänd hårdvaruutvecklare och mannen bakom digitala Kush Audio. Varför då ytterligare ett projekt? Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att Sly-fi är allt Gregory inte vill, eller kan göra, med sina andra företag. Detta är pluggarna som ”felaktigt” emulerar hans egna favorithårdvara att låta varmare och mörkare. Låter det spännande? Det är det…

 

Deflector

deflector

Först ut är Deflector, en skitig och aggressiv kompressor som inspirerats av den välkända distressorn. Distorsionen på pluggversionen är dock smutsigare och luddigare än originalet, i brist på bättre uttryck. Vidare hittar vi ett 250hz sidechain high-pass-filter, perfekt när du vill lämna de lägsta frekvenserna i fred, samt ett 6khz filter som” mjukar upp”. Gregory Scott beskriver själv sin kreation i stil med: ”Medan vanliga kompressorer pressar ljudet neråt, pressar Deflector ljudet framåt”. En väldigt slående beskrivning! Deflector gör sig därför utmärkt på trummor, bas och sång, men fungerar naturligtvis även på andra instrument. Jag skulle nog gå så långt som att säga att detta är min nya favoritkompressor, när jag är ute efter ett lite skitigare och mera direkt sound. The Rocket var seglivad, men får nu vänligt men bestämt kliva ner från tronen. Är du däremot ute efter en renodlad mastringskompressor gör du bättre i att titta åt ett annat håll.

 

Axis

axis

Nästa plugg är equalizern Axis som sneglat på gamlingarna API 550A och 550B. Jämfört med originalen är kurvorna på pluggen tightare och du kan pressa den specialbyggda förstärkarkretsen med SAT-ratten (saturation). Och det är just detta som gör hela pluggen i mitt tycke. Naturligtvis låter själva equalizern också bra, men det är något nästintill magiskt med SAT. Visst volymen ökar, men detta råder du lätt bot på med OUT-ratten (för A/B lyssning) och ljudet kan närmas beskrivs som tjockt, varmt och krämigt. Jag är väl medveten om att detta är slitna uttryck i pluggvärlden, men ladda ner demot och testa själv, så tror jag att du förstår. Samtidigt känns soundet väldigt transparent, det låter helt enkelt bara bättre (tills du skruvar så mycket att det distar såklart). Axis kan med fördel användas på enskilda kanaler och bussar, såväl som till mastring. Helt klart en trevlig bekantskap. I mina senaste projekt har jag många gånger använt Axis helt utan eq, bara för att skapa lite extra krämighet. Många bäckar små…

 

Kaya

kaya

Den kanske konstigaste pluggen i denna nya trio är Kaya. Inte konstig på det sättet att den är svår att förstå, eller svårrattad, utan mer: Vad ska jag ha den till? Kaya kan enkelt beskrivas som en liten distortionslåda byggd på en gammal Ampex rör-rullbandare, där tung botten och galen distortion borde vara ledorden. Detta är nästan en plugg som måste testas då den är så svår att beskriva. Men tänk dig en slags modifierad rullbandshistoria och du kommer relativt nära. Kaya gör sig bra på trummor och bas och andra transientstarka instrument som behöver tämjas. Jag ser Kaya lite som en färglåda som du kan måla dina mixar med, lite mörker här, lite diskant där, lite distorsion där osv. Men som sagt, bättre att testa själv!

 

Slutsats
Sly-fi lyser starkt på plugghimlen och är helt klart ett namn att lägga på minnet! Om jag var tvungen att välja endast en av pluggarna skulle nog valet falla på Axis (pga SAT), med Deflector hack i häl. Kaya är rolig, men absolut inte nödvändig. Samtliga pluggar är relativt processorsnåla och kommer fullmatade med användbara presets. Priset landar på 79-dollar och uppåt och är enligt mig väl investerade pengar. Fullt fungerande demo finns att ladda ner från hemsidan och kräver i dagsläget iLok2.

 

Fördelar
+ Nyskapande pluggar
+ Varmt mörker (Axis)
+ Klockren distorsion och kompression (Deflector)
+ Gör ”något” inga andra pluggar i dagsläget gör

 

Nackdelar
– Kräver iLok2

 

Plugga lugnt och glöm inte: Behöver du hjälp med mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar
Sound of wool – Min studio
Låtsaspoeten – Mitt soloprojekt
Turn off your television – Mitt avslutade projekt

  0

Fjärde generationen av Lexus RX snart här

motorbloggen | M3 Bloggar

Fjärde generationen av Lexus storsäljare RX kommer att visas för första gången i Europa på Frankfurt Motor Show den 17–27 september.

En uppdaterad hybriddrivlina, en rad olika säkerhets- och hjälpsystem samt nya komfort- och teknikfunktioner är några nyheterna vi kan förvänta oss i nya RX 450h. Just RX är den populäraste av alla modeller i Lexus sortiment med ca 2,2 miljoner sålda bilar.

Lexus RX b Lexus RX

  0

ISOVOX – Lådan som fixar dålig akustik

pluggar | M3 Bloggar

Hej godvänner! Då var det äntligen dags för en ny plugghöst och tro mig det finns massor av godbitar att skriva om! Men först tänkte jag göra en liten avstickare och recensera den nya akustikprodukten ISOVOX. En ”låda” avsedd för att hjälpa sångare som vill öva utan att störa sin omgivning.

Förutom att sångljudet dämpas kraftigt utåt, så ges användaren även en kontrollerad akustik miljö optimerad för att återge så mycket detaljrikedom i rösten som möjligt. ISOVOX är även utrustad med ett kraftigt mikrofonstativ vilket gör lådan till ett mer eller mindre portabelt sångbås. ISOVOX kan idag jämföras med andra så kallade mikrofonskärmar från tex. sE Electronics eller T-Bone. Skillnaden, förutom priset, är kort och gott att ISOVOX dämpar betydligt mer, både i och utanför lådan. Eller som företaget själva uttrycker det:

Vi vågar påstå att denna produkt är ensam på marknaden inom portabla sångbås som effektivt dämpar sång, och samtidigt tjänstgör som inspelningsbås. IsoVox är framtagen för kvalitetsmedvetna och krävande tillfällen. Research och många tester har gjorts för att optimera akustikprestandan. Billigare lösningar och betydligt mer skrymmande produkter har t.ex. endast absorption och/eller diffusion vilket gör att användarupplevelsen sjunker och röstens detaljer försvinner.

 

 

Byggkvalité och funktion
Det ska sägas direkt: ISOVOX är ett gediget bygge som väger in på strax över 16 kg inkl. stativet. Dessutom är konstruktionen ganska otymplig i jämförelse med andra ”liknande” alternativ. Därmed inte sagt att detta är ett minus, bara något du bör vara medveten om – ISOVOX tar en del plats. Med detta sagt osar ISOVOX kvalité. Konstruktionen är stilrent vit och innandömet med sin valbara spotlight känns som att sticka in huvudet på en liten scen. Riktigt mysigt (och varmt!). Materialet består av polyesterfibrer med återvunnen textil och dammar väldigt lite och är ofarligt att andas in. Tygerna är dessutom OEKO-Tex certifierade och helt fria från farliga partiklar, något alla allergiker borde uppskatta. ISOVOX har inbyggda reflektionszoner anpassade för att framhäva detaljer i rösten och på så vis ge användaren en mer effektiv övning. Precis som bra studiomonitorer framhäver ljudets alla beståndsdelar, framhäver ISOVOX rösten. Trevligt!

 

Användning
Jag har nu haft ISOVOX i mer än två månader och hunnit testa produkten grundligt. Men som vi alla vet: Ett ljud säger mer än tusen ord!  Nedan följer därför två ljudtester inspelade i olika akustiska miljöer, först utan och sedan med kompressor. Alla ljudfiler har ett lowcut på 80 hz. Mikrofonen är en typisk standardmikrofon i 2000 kr klassen för hemmabruk. Värt att notera är basförstärkningen runt 125 hz på ISOVOX-filen i test 1. Detta är något jag upplevde med flera olika mikrofoner, men som också var lätt att råda bot på med en enkel eq-justering (se test 2). Vad detta exakt beror på vet jag inte, men det kan vara en olycklig kombination av min röst och ”lådan”, avstånd till mikrofonen (ca: 10cm inkl puffskydd) eller ISOVOXens faktiska konstruktion.

(Fick svar på mail idag och enligt företaget är tanken att det skall förhöja upplevelsen, för de med bastunna tenor / alt / sopran röster. Separata mini-basfällor kommer att säljas som en extra-pak efter årsskiftet, till de mer bastunga användarna. Trycks/kläms enkelt in i fronthörnen).  Med detta sagt:

 

Test 1

1. Badrummet – Lowcut 80hz

2. Inte akustikbehandlat rum – Lowcut 80hz

3. Akustikbehandlat rum – Lowcut 80hz

4. Isovox – Lowcut 80hz

 

Test 2

1. Badrummet – Lowcut 80hz + Kompressor

2. Inte akustikbehandlat rum – Lowcut 80hz + Kompressor

3. Akustikbehandlat rum – Lowcut 80z + Kompressor

4. Isovox – Lowcut 80hz + Kompressor + Eq: -5db vid 125hz med smalt Q-värde

 

Ladda gärna ner alla ljudfilerna HÄR och lyssna på fler exempel HÄR.

 

Det akustikabehandlade rummet och ISOVOX + eqjusteringen låter helt klart bäst, beroende på vilken typ av sound du är ute efter såklart. Personligen uppskattar jag lite luft runt mitt sångljud och föredrar därför den akustikbehandlade inspelningen mer. Detta kan naturligtvis ha att göra med att jag är van vid soundet från mitt redan välljudande rum (akustikbehehandling för närmare 20000 kr), snarare än att rummet låter ”bättre”. Skulle jag däremot göra en regelrätt röstinspelning skulle jag nog föredra torrheten hos ISOVOX. Båda exemplen tar kompressor och eq bra utan att förstärka för mycket av rummets/lådans karaktär eller klang, något vi knappast kan säga om de obehandlade rummen!

 

isovox_jon

 

 

Slutsats
Så, vem ska då köpa en ISOVOX? Har du redan ett välljudande och torrt rum och inte är behov av att skrika av dig i en låda då och då så har du inte mycket nytta av ISOVOX. Är du däremot beroende av ett portabelt sångbås som låter mer eller mindre likadant överallt, har ett dåligt akustikbehandlat rum, eller vill ha torra och ”lättarbetade” rösttagningar så kan ISOVOX absolut vara något för dig. Priset landar på 5190 kr exkl moms, vilket är klart mer än de enklare alternativen. Samtidigt känns det inte helt rättvist att jämföra med dessa, då det rör sig om totalt olika produkter, även om syftet är det samma. ISOVOX står helt enkelt i en klass för sig och är idag en unik produkt för dig som vill råda bot på dina problematiska sång- eller rösttagningar redan i inspelningsfasen.

 

Positivt
+ Portabelt sångbås som låter likadant överallt
+ Genväg till bättre sångljud, en billig mikrofon låter helt plötslig dyrare.
+ Skrik av dig när och ”var” du vill
+ Gediget bygge och bra material
+ Mysig belysning och proffsigt intryck

 

Negativt
– Har en tendens att bli lite väl tjockt i de nedre registren
– Otymplig konstruktion om du ämnar att flytta runt mycket
– Kostar en del
– Det blir väldigt varmt att stå i lådan efter ett tag

 

Plugga lugnt och glöm inte: Behöver du hjälp med mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar
Sound of wool – Min studio
Låtsaspoeten – Mitt soloprojekt
Turn off your television – Mitt avslutade projekt

  4

Black Diamond Ion — nödpannlampa med full styrka

m3aktiv | M3 Bloggar

Den senaste versionen av Black Diamond Ion imponerar stort. En minimalistisk nödpannlampa som är så liten och lätt att du gärna tar den med dig överallt. Samtidigt ger Black Diamond Ion många fullstora pannlampor en match, både vad gäller ljusstyrka och batteritid. Nu finns inga ursäkter längre — tycker man att säkerhet är viktigt så tar man med sig en extralampa på äventyret, oavsett om man ger sig ut och klättrar, går på en krävande hike eller springer en lång bergsultra. Och priset gör den extra attraktiv, du hittar den för mellan 175-249 kr hos ett flertal återförsäljare.

Black Diamond har länge varit synonymt med riktigt bra utrustning för klättring och skidåkning. Säkerhetstänk, funktion, låg vikt och hållbarhet genomsyrar varumärket och därför känns det naturligt att de också har en superlätt och högfunktionell extralampa i sitt sortiment. Lampan har en smidig touch-funktion som gör att du lätt kan sätta igång och stänga av den, växla mellan strobe eller rött ljus, eller steglöst dimma det vita ljuset mellan maxläget 80 Lumens och minimiläget 4 Lumens.

Black Diamond Ion
Black Diamond Ion

Den perfekta extralampan
Inom multisport och ultralöpning kräver ofta loppets arrangör att du har med dig en extra pannlampa om din ordinarie skulle gå sönder. För alla dessa lopp är Black Diamond Ion perfekt, och Ellen som snart ska springa Ultra-Trail du Mont-Blanc, ett lopp på 168 km och 9600 höjdmeter, där hon sannolikt kommer att springa genom två nätter, funderade ett tag på att köra med två stycken ultralätta Black Diamond Ion, istället för en fullstor plus Ion som extralampa. Vid jämförelse med Petzl NAO, som är den pannlampa hon tänkt använda som ordinarie lampa, är Black Diamond Ion nämligen nästan lika bra.

Jämförelse med fullstor pannlampa
Petzl NAO är en riktigt bra pannlampa. Men den kostar också därefter (ca 1700 kr ordinarie pris) och väger såklart lite mer. Petzl NAO har bara 1 timmes brinntid på full ljusstyrka, vilket gör att man sällan använder det fulla ljusläget. Halva ljusstyrkan räcker däremot i många timmar och räcker väldigt bra även för teknisk traillöpning i mörker. Och det är det här läget som är intressant att jämföra Black Diamond Ion mot. För att kunna mäta sig här behöver man ha Black Diamond Ion på full ljusstyrka (80 Lumens), men här räcker lampan i 8 timmar.

När man riktar lamporna långt fram så vinner Petzl NAO överlägset. Black Diamond Ion lyser bara upp stigen i ungefär 40 meter, medan Petzl NAO lyser upp halva skogen. Men riktar man lampan ner mot stigen (så som man oftast har den riktad för att kunna se var man sätter fötterna) så är skillnaden lamporna emellan knappt märkbar. Och för en liten extralampa som väger 46 gram inklusive 2 st AA-batterier och kostar 249 kr så är det ett imponerande bra betyg.

Black Diamond Ion
Black Diamond Ion

Omdöme
För att vara så liten, lätt och ljusstark så känns Black Diamond Ion som ett extremt prisvärt alternativ. Den sitter skönt på huvudet, ger bra ljus, räcker en hel natt och är lätt att använda. Det enda negativa vi hittat är att man inte får glömma att stänga av touch-funktionen när man lägger den i väskan. Risken finns annars att lampan går på av sig själv och då laddar ur batterierna. Man stänger enkelt av touch-funktionen genom att hålla på lampans touch-område i tre sekunder, det gäller bara att komma ihåg att göra det 😉

Specifikationer
Ljuskälla: 1 x DoublePower LED, 1 x SinglePower LED (röd)
Vattentäthet: IPX 8
Ljusstyrka: 80 Lumens
Ljusräckvidd: 38 h
Brinntid: 8 h på ljusstyrka 80 Lumens, 200 h på ljusstyrka 4 Lumens
Batterier: 2 x AAA Litium (inkluderat)
Vikt: 46 gram (inkl. batterier)

Pris ca 175-249 kr
Köp till exempel hos AddNature där lampan finns i svart, vitt, blått, gult och rött.


Pace on Earth

  0

Semestertips

pluggar | M3 Bloggar

Hej god vänner. Då var det äntligen dags för lite semester, men frukta intet, pluggbloggen är tillbaka förr än du anar!

stighelmer

För att stilla ert läsbehov delar jag med mig av några av mina favoritsidor på nätet. Observera att det mesta är gratis, men att vissa sidor tar betalt för större artiklar/tutorials.

 

– Pensados Place – Dave Pensado intervjuar kända producenter och bjuder på matnyttiga tips.
– The Recording Revolution – Hur du spelar in, mixar och mastar med billigare utrustning.
– Production Advice – Ian Sheppard bloggar om allt som har med mixning och mastring att göra.
– Premix – Lättsamma och innehållsrika videotutorials fransmannen Fab Dubont.
– The Pro Audio Files – Producenter från hela världen delar med sig av sina tips.
Modern Mixning – Artiklar, videotips, recensioner och intervjuer
Audio School Online – Matnyttiga tips med ken Lewis
– Gearslutz – Det största?! forumet för inspelning, mixning och mastring på nätet.
Soundonsound – Artiklar och PDF:er, vissa gratis, andra inte.

 

Plugga lugnt och glöm inte: Behöver du hjälp med mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar
Sound of wool – Mitt livsprojekt
Låtsaspoeten – Mitt soloprojekt
Turn off your television – Mitt avslutade projekt

  0

Soundbrigade – Ljudtruppen anfaller

pluggar | M3 Bloggar

Hemsida – Sknote
PC/MAC – VST/AU/32/64-bit
Pris – 29 dollar
Demo – Nej

Det är inte helt lätt att förklara vad nya pluggen Soundbrigade från Sknote egentligen gör. Men enkelt uttryckt så handlar det om en ”trupp” (brigade) filter med olika uppdrag för att underlätta ditt mixande. Lite som en automatisk equalizer och kompressor i ett skulle man kunna säga: Tämj resonanser, kontrollera jobbiga frekvenser eller skaka liv i trötta spår. Det låter väl trevligt?

 

SoundBrigade_GUI

 

Kärnan i Soundbrigade är ”Mission control” bestående av fem filter: Tame, control, wake-up, rotate och master. De reagerar på inkommande signal och arbetar i valbart frekvensområde (Range). Ingen nytt under solen här kanske, men det är sättet varje filter arbetar på som gör pluggen unik:

 

Tame: Råder bot på frekvenser som sticker ut eller som tar för mycket energi. Perfekt när din vanliga equalizern inte räcker till.

Control: Hjälper till att kontrollera ett lite större frekvensområde, inte bara genom att tämja peakar, utan också med hjälp av ”upward-compression”.

Wake-up: Används på tråkiga spår som saknar liv och energi, lite som en transient designer. Fungerar tex. utmärkt på material som redan är (för) komprimerat och som behöver få tillbaka sin dynamik.

Rotate: Fasrotation, för mer kreativ mixning. Exempelvis kan du få ett trumset att låta elektroniskt om så önskas. Ganska kul, men knappast nödvändigt.

Master: Som tame men med en algoritm mer anpassad till hela mixar. Helt klart en favorit!

 

Om vi tittar närmare på pluggen så har vi förutom ”Mission control” – THR, som bestämmer hur mycket Soundbrigade ska arbeta, precis som en kompressor. THRs värde är sedan relaterat till TILT, vilket jag i ärlighetens namn inte hörde så stor skillnad på. Men det handlar helt enkelt om att musik i regel har mer energi i de lägre registren och att TILTS olika värden påverkar THR utifrån detta. Vidare har vi MAKEUP som helt enkelt styr utsignalen. Control/snap-knappen påverkar om effekten ska förstärka attacken mer eller mindre, trummor någon?! RANGE bestämmer över hur stort område Soundbrigade ska arbeta, kanske vill du bara påverka allt över 2000hz, eller bara området under 300hz? I mastringssituationer upplevde jag dock att hela frekvensområdet var att föredra, alltså full-range, för sedan jobba försiktigt med THR och på detta sätt exponera mixens ”svaga sidor”. ACTION fungerar som en vanlig wet/dry-funtion, från 0 till100%, användbart om du vill blanda effekt och ren signal. Slutligen har vi själva displayen som visar när och hur pluggen arbetar. Det finns ingen direkt indikation på vad som exakt händer, mer än att de gula prickarna dansar runt (vilket i och för sig är ganska underhållande) i det område Soundbrigade arbetar. Ju mer prickarna rör sig, desto mer arbetar pluggen. Här är det lyssna som gäller!

Soundbrigade känns väldigt omfattande, men samtidigt enkel, då det mesta sköts under huven så att säga och du behöver i regel skruva förhållandevis lite för att uppnå mycket. Med andra ord, inte alls som en vanlig eq eller kompressor! Personligen uppskattade jag pluggen mest på sång, bas och hela mixar, men användningsområdena är såklart långt fler. Tyvärr finns inga presets att utgå ifrån, vilket i ärlighetens namn inte heller behövs, men jag har full förståelse för er som saknar detta.

 

Slutsats
Soundbrigade är nyskapande på många sätt, även om vi på senare tid sett en trend med ”självhjälpspluggar” som UNFILTER, Frei:raum och DeFilter. Pluggen riktar sig till både amatörer och proffs och finns till PC och MAC. Tyvärr finns Soundbrigade ännu inte som AAX, men fungerar naturligtvis med en wrapper, även om detta tar lite extra processorkraft. På tal om processorkraft så är Soundbrigade dessutom processorsnål, i förhållande till vad pluggen faktiskt uträttar! Nåväl, Sknote har skapat något unikt även denna gång, så har du några sommarslantar över gör du rätt i att skippa kulglassen och börja plugga!

 

Fördelar
+ Lite rattande, stort resultat
+ Genväg till bättre ljud
+ Många användningsområden
+ Billig

Nackdelar
– Inga presets
– Ej AAX
– Ingen demo

 

Plugga lugnt och glöm inte: Behöver du hjälp med mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar
Sound of wool – Mitt livsprojekt
Låtsaspoeten – Mitt soloprojekt
Turn off your television – Mitt avslutade projekt

  0

Fredagstipset – Fetare trummor!

pluggar | M3 Bloggar

Välkommen till Fredagstipset. En återkommande serie där jag, Jon Rinneby, delar med mig av olika inspelnings- och mixningstips som jag lärt mig under åren.

Idag ska vi prata om hur du får till riktigt feta trummor med hjälp parallellkompression, transientdesigner och lite annat smått och gott.

 

Rocket-ss
The Rocket – Fortfarande en av de bästa!

 

Du har en bra trumtagning, inspelade eller programmerade, men det låter inte riktigt så levande och punchigt som du tänkt dig. Du har jobbat med eq och kompressor på de individuella spåren, men det är ändå något som saknas. Nämligen det där stora, rörelsen och energin. Och det ska sägas direkt: Trummor är generellt svårmixat. Men jag tänker ändå bjuda på några enkla knep som kan lyfta det mest platta komp till nya höjder.

 

1. Börja med skapa en trumgrupp dit du skickar alla enskilda trumspår. Det kan se lite olika ut i olika inspelningsprogram. Poängen är att du ska kunna påverka baskagge, virvel, överhäng osv. samtidigt.

2. På baskagge och virvel lägger du en transientdesigner. Själv gillar jag Stillwells Transient Monster, men det finns självklart andra likvärdiga alternativ. Dra upp attacken ”så att det känns”. Om trummorna saknar klang kan du dra på med ”sustain” för att förlänga anslaget.

3. Nästa steg är att lägga en kompressor (som stödjer parallellkompression) på trumgruppen. En återkommande favorit för ändamålet är The Rocket också den från Stillwell. Men jag rekommenderar starkt att du kikar närmre på Klanghelms nya MJUC. Fördelen mest just MJUC är att den också har en drive-ratt som gör att du kan dista kompressionen, vilket är väldigt användbart i just trumsammanhang.

4. Ställ in en snabb attack och långsam release och komprimera rejält. Det ska verkligen kännas att överhänget pumpar och att hela kittet andas. Sedan backar du på mixratten på kompressorn och lyssnar. Förinställningen ”Sex drums & Rock n roll” är fantastisk att utgå ifrån på The Rocket. Ladda ner demon och testa!

5. Vidare, i det fallet det är möjligt, jobbar du vidare med drive-ratten (MJUC) eller om du väljer att lägga någon form av distorsion efter kompressorn – Detta hjälper trummorna att komma fram i mixen. Varför distorsion gör sig så bra på just trummor vet jag inte riktigt, det bara är så.

6. Skulle det fortfarande vara så att trummorna saknar liv kan du skapa en undergrupp dit du skickar baskagge och virvel och jobba vidare där. Kanske ytterligare en transidentdesigner behövs, eller varför inte en soft-clipper?
7. Klart!

 

BONUSTIPS 1: Lägg ett försiktigt rumsreverb och en stereobreddare på överhänget för att skapa lite mer rymd åt hela trumsetet!

BONUSTIPS 2: Om dina trummor låter ”burkiga” eller ”replokalsaktiga” så är det ofta för mycket energi mellan 400-600hz, testa då att dra ner några decibel här.

BONUSTIPS 3: Komprimera och skita ner ”trumrummet” ordentligt, om du haft turen att spela in ett sådant dvs. och blanda in försiktigt. Glöm inte att skära bort topp och botten på rummet, som annars kan ligga och störa!

BONUSTIPS 4: Skulle inget av ovanstående hjälpa så är Triggern din vän – En personlig favorit är Slate Digitals Trigger 2. Men det är en helt annat historia!

Lycka till och har du själv några tips? Dela gärna med dig!

 

Plugga lugnt och glöm inte: Behöver du hjälp med mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar
Sound of wool – Min studio
Låtsaspoeten – Mitt soloprojekt
Turn off your television – Mitt avslutade projekt

  0

KClip – Som rullband utan bieffekter

pluggar | M3 Bloggar

Hemsida – Kazrog
PC/MAC – VST/AU/AAX 32/64-bit
Pris – 20 dollar
Demo – Ja

KClip-1.0.1-screen-shot

 

Inledning
Kazrog är ett mindre företag från Kalifornien som gjort sig kända med sina välljudande högtalarkabinett. Nu utökar de arsenalen med KClip – En loudness-maximizer och soft-clipper. Men innan vi börjar dagens utvärdering ska vi först ställa oss frågan: Varför soft-clipping?

Enkelt uttryckt är soft-clipping en slags snäll limiter, dvs. du rundar av ljudet istället för att kapa det. Ungefär så här:

 

soft-clipping
Soft-clipping

 

Till skillnad från en limiter eller hard-clipping som det också heter:

hard-clipping
Hard-clipping

 

Fördelen med soft-clipping är att du på ett väldigt transparent sätt kan öka volymen på valfritt material, men också mjuka upp hårda och plötsliga transienter och på så sätt få kontroll över din mix. Lite som rullband fungerar, men utan alla bieffekter (som tex. degradering och komprimering av ljudet. Vidare finns det ofta en s.k ”head bump” när saker spelas in, eller spelas över på rullband, samt en förstärkning av basen. Viktigt i sammanhanget är dock att ovanstående fenomen ibland kan vara något som tilltalar lyssnaren. Min poäng är dock att KClip, lite slarvigt, kan jämföras med just rullband i den bemärkelsen att ljudet ”slipas av” – fast väldigt transparent och samtidigt mjukas upp, utan att förändras som det skulle gjort på rullband, framförallt då 7,5 och 15ips).

Soft-clipping fungerar därför utmärkt på:
– Trummor (speciellt baskagge och virvel)
– Sång
– Bas
– Hela mixar

 

Överblick
KClip har ett ganska spartanskt utseende vilket passar pluggen utmärkt. Till att börja med har vi ”Gain” som ställer inkommande signal. Det är helt enkelt här du bestämmer hur mycket volym du vill ha, samt hur hårt du ska pressa pluggen. Mer volym = mer clipping. Nästa ratt heter ”Soften” och styr hur mycket pluggen ska klippa. 0% är hard-clipping, dvs. en vanlig limiter och 100% är soft-clipping. Allt mitt emellan är just, mitt emellan. Rent ljudmässigt skulle detta kunna beskrivas som ”från hårt till mjukt” (Se bilderna ovan). Vidare hittar vi ”Quality” som bestämmer vilken oversampling pluggen jobbar i. Ärligt talat hörde jag ingen skillnad mellan de olika alternativen. 16x är högt och default. ”Output” är för att backa på utvolymen när du hittat ett sound du gillar, men om signalen blev för stark. Om du aktiverar ”Guard” så fungerar ”Ceiling”-ratten precis som en limiter, dvs den förhindrar alla signaler att överstiga satt värde, tex -0.3db. Däremot kan jag sakna någon slags mätare som visar när och hur mycket pluggar arbetar.

 

Användning
Kclip är betydligt lättare att jobba med än tex. en kompressor. Det finns liksom inte så mycket att skruva bort sig i. Ratta volymen, ställ in hur mycket soft-clipping du vill ha, lyssna. Mycket svårare än så är det inte. Men för enkelhets skull ska jag ta ett exempel på hur du skulle kunna jobba. Låt säga att du har ett virvelspår som låter ganska platt och trist, vi har alla varit där… Det första jag skulle sträcka mig efter, förutom möjligen en eq, är en Transient designer. Genom att öka virvelns attack och sustain skakar jag liv i det trötta skinnet. Resultatet av detta blir dock att virveln får en ökad dynamik och transient innehåll som är ganska svårkontrollerat. Här kommer soft-clipper väl till pass! Släng på KClip, gaina på rejält (det kanske till och med går på rött på kanalen, men frukta intet) sätt ”Soften” till 100%, justera output tills du når en lagom volym. Och simsalabim, du har nu trollat fram en riktigt fet virvel, med bara några enkla steg, utan att ens använda kompressor eller eq. KClip skiner även på mastern, där du ibland behöver få upp volymen lite extra, utan limiter.

 

Slutsats
Jag har använd Kclip mycket den senaste tiden och pluggen går varm i många av mina projekt. Jag skulle visserligen inte gå så långt som att säga att den är livsnödvändig för nybörjan, men för dig som kommit lite längre i ditt mixande är KClip ett måste! Pluggen kostar knappt 20 dollar, och ett demo finns att ladda ner från hemsidan i alla tänkbara format till PC och MAC. Så vad väntar du på?

 

Fördelar
+ Enkelt sätt att få kontroll över dina mixar och individuella spår.
+ Processorsnål
+ Billig

Nackdelar
– Ingen visuell mätare

 

Plugga lugnt och glöm inte: Behöver du hjälp med mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar
Sound of wool – Mitt livsprojekt
Låtsaspoeten – Mitt soloprojekt
Turn off your television – Mitt avslutade projekt

  0

Fredagstipset – Sätt guldkant på slutmastern

pluggar | M3 Bloggar

Välkommen till Fredagstipset. En återkommande serie där jag, Jon Rinneby, delar med mig av olika inspelnings- och mixningstips som jag lärt mig under åren.

Idag ska vi prata om hur du sätter gulkant på din slutmaster genom att jämföra ditt album med ett annat. Och nej, jag talar inte om vanlig ”eq-matchning”, även om principen är densamma, utan här handlar det om större penseldrag. Låt mig förklara.

Du är klar med din master och lyssnar igenom plattan. Det låter bra, men något saknas, det där lilla extra som du inte kan sätta fingret på. Det behöver naturligtvis inte vara så, och då kan du sluta läsa nu, grattis! Men alla ni andra kan testa följande:

 

1. Välj ett album du gillar soundet på och som stämmer överens genremässigt med ditt eget. (Ibland kan det dock vara kul att välja en helt annan genre)
2. Importera HELA albumet i ditt inspelningsprogram så att låtarna hamnar efter varandra. Spela sedan upp albumet från början till slut och fånga frekvenskuvan med valfritt program. Själv har jag använt mig av Ozone 5:

wilco

 

3. När du är klar döper du kurvan till något passande. I mitt fall blev det ”Wilco” med plattan Yankee Hotel Foxtrot, som för övrigt är helt fantastisk på många plan. Ett väldigt ”varmt” album som passar utmärkt som referens till softare rock och pop.
4. Gör sedan likadant med dina egna färdigmastrade spår som du exporterat (eller har i ditt mastringsprojekt) och döp kurvan till ”Mitt album” eller vad du vill:

mitt_album

 

5. Sedan är det ”bara” att jämföra de båda frekevenskurvorna mot varande. Ozone 5 och 6, precis som flertalet andra equalizers, kan göra detta automatiskt. Annars går det utmärkt att ”gå på ögat” då det är helheten som räknas och inte exakta frekvenser.
6. För enkelhetens skull (i utbildningssyfte) låter jag Ozone analysera de båda spåren med 50% korrekthet, mer än så blir ofta onaturligt och läser till mig till följande: För att mitt album ska låta mer ”Wilco” ska jag ha: Lite mindre sub runt 40hz, en liten ökning runt 130 hz och en större dipp vid 2460 hz och 4490hz – Referensplattan är som sagt väldigt soft och riktigt så långt vill jag inte gå, då några av mina låtar är lite rockigare. Men det ger mig i alla fall ett hum om vilka frekvenser jag ska kika på för att närma mig soundet.

skillnad

 

7. Vidare väljer jag en ny eq, då jag inte gillar att Ozone bestämmer åt mig och matar in ovanstående värden samt sparar en preset. Max en till två db höjning eller sänkning räcker gott, tänk på att du påverkar alla spår på ditt album!
8. Slutligen öppnar jag mitt mastringsprojektet igen (eller hur du nu jobbar) och lägger den nya eq:n på masterspåret innan limitern, laddar preseten, lyssnar, tweakar och exporterar. Klart!

Lycka till!

 

Plugga lugnt och glöm inte: Behöver du hjälp med mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar
Sound of wool – Min studio
Låtsaspoeten – Mitt soloprojekt
Turn off your television – Mitt avslutade projekt

  0

Blogga hos oss!

Börja blogga i vårt nätverk så får du även chansen att testa nya spännande produkter och tjänster!